STÖD & REFERENSER

VILL DU LÄMNA EN EXTREMISTRÖRELSE ELLER KÄNNER DU NÅGON SOM BEHÖVER LÄMNA?

Kontakta din kommun, EXIT på Fryshuset, www.fryshuset.se/verksamhet/exit, eller Agera Värmland, www.ageravarmland.se

BEHÖVER DU STÖD I DIN YRKESROLL I FRÅGOR SOM RÖR VÅLDSBEJAKANDE EXTREMISM?

Kontakta Center mot våldsbejakande extremism, www.cve.se/stod

OM DU MÅR DÅLIGT, UPPLEVER VÅLD, MISSBRUK ELLER ÖVERGREPP

​Vänd dig i första hand till Elevhälsan på din skola eller prata med någon vuxen du litar på. Som förälder kan du vända dig till barnpsykiatrin, BUP, eller Socialtjänsten i din hemkommun.

VEM BLIR EXTREMIST?

Det finns inte bara en typ av person som går med i extrema rörelser. Center för extremismforskning vid Oslo universitet har formulerat fem huvudtyper:

  1. Personer som är ideologiskt och politiskt motiverade. De är ofta resursstarka, har starka åsikter och är i sina egna ögon idealister.

  2. Personer som går med av sociala anledningar. De dras med av vänner, eller är ensamma och kanske mobbade, och blir uppfångade. 

  3. Spänningssökarna som är fascinerade av våld, vapen, uniformer och slagsmål.

  4. De socialt utslagna, dvs personer som är fulla av frustration och aggression efter att ha vuxit upp i dysfunktionella miljöer.

  5. De som är födda och socialiserade in i extremismen. Det finns andra och tredje generationen nazister i Sverige.

 

Den största gemensamma nämnaren är att våldsverkande extremister är unga män. Vit makt-miljöer har flera gånger undersökts ur ett genusperspektiv, i USA (Kimmel, 2005) men också i länder som Norge (Fangen, 1999), Danmark (Lyng, 2007) och Sverige (Kimmel, 2007). Studierna visar ett tydligt mönster: miljöernas medlemmar består framför allt av vita män från arbetarklassen eller lägre medelklassen. De uttrycker ofta homofobi, anti-feministiska värderingar och främlingsfientlighet. De är kritiska mot globalisering och ”mångkulturalism” och stöder traditionella värderingar. Deras våldsanvändning kan förstås som ett sätt att försvara en hotad status, eller återupprätta ”rätt” sorts vit maskulinitet.

EXTREMISTRÖRELSER I SVERIGE 

I Sverige finns i huvudsak tre våldsbejakande extremistiska rörelser: högerextremism, vänsterextremism och islamistisk extremism. Ett gemensamt drag är underkännandet av demokratiska principer. Andra extrema och våldsbejakande rörelser är mc-gäng, fotbollsfirmor och kriminella nätverk, som ofta har stor koppling till varandra.   


Högerextremism kan beskrivas som ett paraplybegrepp innefattandes olika rörelser och miljöer, varav vit makt är en av dem. 

 

Enligt Säpo ökar den våldsbejakande extremismen. Det senaste året har samtliga extremistmiljöer använt pandemin i sin propaganda och knyter den till sina ideologiska argument. 

 

Källa: MUCF och Säkerhetspolisen

VILKA FAKTORER BIDRAR TILL ATT MAN LÄMNAR EN EXTREM RÖRELSE?

Majoriteten av dem som börjar begå brott gör det under ungdomsåren och slutar i övergången till vuxenlivet. Kriminologisk forskning kopplar förändringen till själva livsloppet, där familjebildning, jobbmöjligheter och viljan att leva ett normalt liv ofta tar överhand. Detsamma kan gälla den våldsamma extremisten vars åldrande tycks ha betydelse. 

 

Den mest omfattande studien av utträden ur våldsbejakande extremism sett till antalet intervjupersoner (15 000), kommer från Colombia University (Rosenau et al., 2014). En tredjedel uppgav ”a desire for a change of life” som orsak till att lämna sin respektive rörelse. Två andra faktorer som ofta nämns inom forskningen är inre desillusion och yttre faktorer. Att bli desillusionerad innebär besvikelse över att verkligheten inte motsvarar ens föreställningar, eller besvikelse över miljöns uteblivna politiska framgång eller att bli besviken på miljöns ledare och övriga medlemmar. Yttre faktorer kan vara åtaganden som börjar prioriteras högre: utbildning, arbete och familjeliv till exempel. 

 

Att den som vill lämna har band till vänner, partners och familjemedlemmar är centralt för att det ska lyckas. Utträdet är framför allt en social och praktisk process: individer träder ut ur något, in i något annat.

Källa: Att lämna våldsbejakande extremism, En kunskapsöversikt av Christoffer Carlsson, Institutet för framtidsstudier, Forskningsrapport 2016/1

LÄSTIPS

Inget att vänta på - Handbok för våldsförebyggande arbete med barn och unga, utgiven av MUCF, Myndigheten för ungdoms- och civilsamhällesfrågor (2020), www.mucf.se/publikationer/inget-att-vanta-pa

Varför blir man extremist? Forskningsöversikt av Expo (2020), www.expo.se/2020/04/varf%C3%B6r-blir-man-extremist

 

Extremistmiljöerna, artikel av Säkerhetspolisen, https://www.sakerhetspolisen.se/forfattningsskydd/extremistmiljoerna.html

 

Extremisten: Anders Högström, den svenska extremhögern och skyltstölden som skakade världen, fackbok av Bosse Gustavsson.

REFERENSER TILL MANUSET

Barnombudsmannen, Barn och unga som involveras i våldsbejakande extremism, En kunskapsöversikt om barn inom höger-, vänster- och islamistisk extremism 2018

 

Expo, State of Hate, Far-right extremism in Europe 2021, Editors: Joe Mulhall and Safya Khan-Ruf, https://expo.se/2020/04/varf%C3%B6r-blir-man-extremist

 

FOI, Hatbudskap och våldsbejakande extremism i digitala miljöer, 2017, FOI-R--4392—SE

 

FOI, Våldsverkare, profiler, riskbedömningar och digitala spår, 2019, FOI-R—4736--SE

 

Institutet för framtidsstudier, Våldsbejakande extremism och organiserad brottslighet i Sverige, Forskningsrapport 2018/4

 

Socialstyrelsen, Statistik om socialtjänstinsatser till barn och unga, 2018, Art.nr: 2019-8-6261